Skip to content

Recension: 12 Rules for Life

april 10, 2018

Jordan-Peterson

Jordan B. Petersson är en kanadensisk psykolog tillika youtube-stjärna som blev känd efter att ha tagit ställning mot ett lagförslag att människor skulle tvingas genom lag att använda specifika pronomen för transpersoner.

Mannen är kontroversiell på många sätt. Kanske särskilt så i en era präglad av postmodernism, en idéströmning han älskar att hata. Peterson är i mitt tycke inte utan poänger, att dela in människor i grupper och tillskriva dem vissa icke-valda egenskaper kortsluter idén om att människor med olika bakgrund, etnicitet och religion kan resonera sig fram till vad som är godtagbara principer eller vad som är fakta och kunskap. Att betrakta allt ur ett maktperspektiv av under/överordning är en segregerande tankefigur. Det öppnar en Pandoras ask av särrättigheter och skapar antagligen ett klimat där offermentalitet premieras. Köper man denna analys är det lätt att förstå varför den inte längre ekonomistiskt präglade vänstern ibland hittas på samma planhalva som t.ex. Muslimska Brödraskapet vars mål är att skapa en islamistisk stat-i-staten, där rättigheter och skyldigheter avgörs utifrån religionstillhörighet snarare än medborgarskap.

Om detta pratar Jordan ofta och gärna. Men till skillnad från andra med samma åsikter spar inte på krutet: Postmodernism är vägen till det totalitära samhället!

Inte om specifikt detta men mycket relaterat har Peterson skrivit en bok, ”12 Rules for Life”, som putslustigt har kallats för självhjälpsboken för alternativhögern. Jordan rör sig fritt mellan olika fält, så refererar han mer än gärna till tolkningar av religiösa texter, inte som en fråga om tro utan som exempel på vad han argumenterar är nedärvda och kloka levnadsregler och förhållningssätt som har kodifierats i en religiös språkdräkt. 12 Rules är bara utifrån denna bredd – psykologi, filosofi, religionsforskning – ett spännande verk oaktat om man håller med honom eller ej.

Petersons målande språk ger denna självhjälpsbok kvaliteter närmast att likna vid en spänningsroman. Helvetet är alltid nära och det finns drakar och demoner (bildligt talat).

Med utgångspunkt i biologin argumenterar han för hur signalsubstansen serotonins nivåer varierar utifrån bl.a. ens sociala ställning. Peterson påpekar att det är samma signalsubstans i humrar som i människor, och besegrade humrar blir i brist på bättre ord deprimerade och fysiskt underlåtna. Samma fenomen går att iaktta hos människor. Det hela landar ned i det handfasta rådet att sträck på ryggen så lurar du systemet att tro att din sociala status är högre än vad den är. Man skulle kunna kalla det charmigt lättbegripligt eller halvt felaktigt – han har fått kritik från neuroforskare för sin jämförelse.

De tolv reglerna – han är noga med att påtala att de inte är råd – framstår i vilket fall som rätt kloka. Skaffa vänner som vill det bästa för dig, säg sanningen, sträva efter det som är meningsfullt inte det som är lättjefullt, utgå från att det finns de som vet mer än dig, för att nämna några. Sunt förnuft och moral som låter lätt tafatt när de skrivs rakt upp och ned. Men Peterson argumenterar med lidelse i varje kapitel för deras livsavgörande betydelse. Han illustrerar exempelvis vikten av att säga sanningen (eller åtminstone inte ljuga) då lögner, grovt uttryckt, förändrar strukturen i hjärnan.

Hans återkommande biologism är givetvis provocerande för många som menar att människor är oskrivna blad och allt eller det mesta är sociala konstruktioner.

Även om Peterson själv kallar sig för liberal och har knuffats in i alt-right-facket på i huvudsak andra grunder än denna bok finns det ett i brist på bättre ord konservativt stråk här. Vi står på giganters axlar, historien rymmer enorma mängder svårvunna erfarenheter och dyrköpta läxor. Köns- och klasskillnader (hierarkier) är naturliga. Han argumenterar för att se verkligheten som den är (eller som han ser den, om man ska vara korrekt). Vissa mänskliga egenskaper, karaktärsdrag och objektiva förhållanden är nedärvda sedan hundratusentals år och låter sig inte ändras genom att vi beslutar att något ska vara på ett annat sätt.

I ett kapitel om barnuppfostran menar han att målet är att göra barn till välanpassade människor (därför ska de inte tillåtas göra saker som får dig att ogilla dem). De som inte uppfostras till att bli människor andra kommer att tycka om kommer att möta en betydligt mer oförstående och oförlåtande värld utanför familjens trygga famn och således lida mer än nödvändigt.

Det är bland annat mot bakgrund av detta han är så kritisk mot unga världsförbättrare som är helt övertygade om att just de har hittat det perfekta sättet att ordna miljontals andra människors liv när de inte ens begriper sig själva (regel 6: Set your house in perfect order before you criticize the world). Det finns ett tydligt anti-utoptistiskt drag genom hela boken som går hand i hand med hans avståndstagande från postmodernism och socialkonstruktivism.

12 Rules är en självhjälpsbok där författaren inte håller läsaren i handen. Det mänskliga tillståndet är lidande och till sist död, han refererar Hobbes berömda ”life is solitary, poor, nasty, brutish and short”. Här lovas inte en lycklig existens, bara en mindre plågsam. Det är bara genom att skapa strukturer, regler och förhållningsätt som ett kort mänskligt liv kan bli meningsfullt och rikt. Peterson bryr sig inte om att säga det du antagligen vill höra, han säger det han menar att du behöver höra. Denna brutala uppriktighet är för att vara ärlig (regel 8) omtumlande. Det är tough love från första till sista sidan.

Med risk för att skjuta ned vad som skulle kunna tolkas som en oförblommad hyllning till rockstjärneprofessorn finns det ändå saker som skaver. Så är Peterson till exempel starkt influerad av Carl Jung och idén om arketyper. Han redogör gillande för hur manligt representerar ordning och kvinnligt representerar kaos. Men det är inte mer än dunkel mysticism. Om det finns något kön i dag som ”representerar” kaos är det snarare männen och deras högerpopulistiska rörelser som drar fram över västvärlden och internet.

Ett barskt ”ta dig i kragen” behövs säkert höras av många curlade ungar och vuxna. Men att betrakta världen enkom ur linsen av eget ansvar är enögt. För att vara någon som pratar länge och väl om strukturer är han märkligt tyst om ekonomiska strukturer som gör unga till livslånga skuldslavar (i USA via universiteten, i Sverige via bostadsmarknaden) och försenar inträdet i vuxenlivet. Eget ansvar i all ära, men människor existerar också i ett ekonomiskt sammanhang.

Peterson följer sitt eget råd (nummer 10) att man ska uttrycka sig exakt, och är väldigt exakt i hur han tycker att marxism är en utförsbacke till totalitarism. Men hans sluttande plan-argument har uppenbara empiriska svagheter. Det är bara att titta på alla de demokratier som i åratal (Sverige, Tyskland, Frankrike med flera) har styrts av partier grundade på en marxistisk världsbild utan att för den sakens skull ha degenererats till totalitära helveten.

Petersons svartvita världsbild är källan både till det bästa och sämsta med 12 Rules. Han skriver lidelsefullt och medryckande om vikten av sina tolv regler – som torde framstå som rimliga för de flesta – men han är också tvärsäker även när han torgför underliggande åsikter och perspektiv som inte är objektiva sanningar.

Om denna bok innebär att en och annan alternativhöger inser att han inte vet allt, lägger ned ljugandet och skaffar bättre vänner så har den gjort gott. Men jag kan inte hjälpa att se det lite som en förlorad chans om det mest innebär att de bara byter ut Breitbart-bibeln mot Peterson-bibeln. Världen är obegripligt komplex och låter sig inte destilleras ned till några hundra sidor i en bok. Jag saknar helt enkelt en gnutta nyans. 12 Rules är alla gånger läsvärd och intressant, men bör likt allt annat läsas med en kritisk blick. En trettonde livsregel skulle kunna vara ”tänk själv”.

 

 

 

 

 

 

 

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s