Skip to content

Det händer spännande saker i Venezuela

februari 27, 2012

Varför kan ni inte bara rösta rätt?

Det händer spännande saker i Venezuela skrev Kajsa Ekis Ekman för drygt tre år sedan i DN Kultur. Man försöker införa sex timmars arbetsdag och en socialism som också handlar om direktdemokrati, fortsätter hon. Ali Esbati, som har bloggat frekvent om Venezuela ur ett mediekritiskt perspektiv (västerländsk media fattar inte grejen!), pratar bland annat om landets ”komplexa, omfattande och imponerande demokratiseringsprocess”. För att inte nämna landets ”fantastiska ekonomiska utveckling”, och att  ”det korrupta politiska systemet i Venezuela, där statens angelägenheter var en angelägenhet för ett tunt, välbärgat och USA-beroende skikt, har ändrat karaktär under trycket av en organiserad folklig utmaning”.

Så skulle man nog kunna beskriva det hela: Det har ändrat karaktär. För några veckor sedan var det primärval till presidentposten i Venezuela. Foreign Policy publicerade med anledning av detta en intressant inblick från landet, tre år efter Ekmans och Esbatis fryntliga hyllningstexter till Hugo Chavez.

Det rapporteras bland annat om hur regimtrogen press utmålade oppositionskandidaten Henrique Capriles Radonski som en zionistisk bögig nazist, hur statligt subventionerade varor dök upp på marknader i samband med valdagen för att minska valdeltagandet, pennalism och angiveri gentemot de som röstade på ‘fel’ kandidat, samt avfärdande av valresultatet – där Capriles vann – som ”matematiskt omöjligt”. För att inte glömma hot från militären att de inte tolererar en oppositionsvinst i höstens presidentval.

Det har skrivits spaltmeter om vänsterns blinda fläck när det kommer till överträdelser mot mänskliga rättigheter, inskränkningar i yttrande och mötesfriheter och expropriering av privat egendom. Man skulle kunna göra det enkelt för sig och avskriva Ekman, Esbati, Petter Larsson, med flera som antidemokrater och mörkermän.

Men de skulle antagligen aldrig försvara nedsläckningar av till exempel oppositionella TV-kanaler här hemma. Så fort vi rör oss utanför landets gränser blandas dock begreppen – individuella rättigheter ersätts fullt ut av folkliga rättigheter. Att yttrandefrihet och fria allmänna och hemliga val är en självklar del i demokrati ter sig inte så självklart när omvärlden ses ur prisman att det finns ett amerikanskt imperium som försöker sätta dit alla regeringar som som försöker slå in på en annan väg. Eller som Ali själv uttrycker det:

Ett land i Latinamerika som vågar bryta sig loss från USA:s hegemoni, bemäktiga bredare skikt av folket och göra stora ekonomiska framsteg, blir naturligtvis också en utmaning, ett hot, för de ”liberala” västerländska eliterna.

Det är säkert därför varför eliten på Foreign Policy inte heller fattar hur grejt Venezuela och bolivarianismen faktiskt är.

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s